Sommartider

Igår var "den vandrande smitthärden" här. Det är ingen ovanlighet. Precis som förra året lämnar han vårt äppelträd skövlat. På marken ligger mängder med äppelkart som alla har en tugga var i sig... (tro fan att det inte blir mer ätet på äpplena eftersom de måste vara sura som ättika än så länge.) Vad kul det ska bli om några år när han vuxit upp och förhoppningsvis slutat med sina hyss. Då får vi smaka på hur våra mogna äpplen smakar.

För övrigt drar mina två yngsta runt på byn nu när de är lediga på dagarna. Olika jämnåriga kompisar kommer på besök, de är en stund hos än den ena än den andra. Och har de inga kompisar på besök eller att besöka så leker de fantastiskt bra med varandra. Det skiljer trots allt bara 2 år mellan systrarna och de verkar trivas utmärkt i varandras sällskap.

Värre är det med mina två äldsta döttrar. Tonåringar. Den nyblivna fjortisen är allra värst då hon ledigt skulle kunna sova bort dygnets ljusa timmar om man inte bryskt satte stopp för detta. Min förstfödde är bättre med att ta sig upp på dagarna, men det är marginellt. De är hur som helst bra tjejer och det är bara att konstatera att tiden går fort och att det inte dröjer innan de är utflugna...

Sommarledigheten får fortgå. Jag sätter mig nog bredvid äppelträdet en stund.

Midsommar!

Sitter framför datorn och laddar för föreningens Midsommarfirande som pågår mellan 14 och 16 på Idrottsplatsen. Lyssnar via Spotify på Earth, Wind & Fire. Rackarns vilket gung och vad bra de var, inte vilket disco-dunk som helst!

Igår upplevde jag nog mitt livs bittraste stund... Efter många turer stod det i höstas klart att sommarstugan inte längre kunde finnas kvar i min och mina systrars ägo. Vid ett par tillfällen under denna vår har stugan tömts på de grejor vi ville ha kvar samt bortforsling av det som absolut skulle slängas. Vi bestämde med jordägaren (som vi de senaste åren arrenderat tomten av och nu tvingats sälja stugan till) att överlämning skulle ske den 24/6.

Den vackraste av sommardagar. Sjöbris. Klart vatten. Efter genomgång av de praktiska detaljer som förväntas (hur dasset funkar, stöttor för uteplatstaket, vedspis, gasolkylskåp m.m.) så hoppade jag i båten och ser jordägaren stå och vinka glatt på klipporna utanför stugan. Fy fan vad det knöt sig i magen. Bilresan hem från Nävekvarn var en av de sorgsnaste ögonblicken i mitt hittillsvarande liv. Alla minnen sköljde över mig och jag tänkte på min far som älskade sommarstugan mer än allt annat. Mina yngsta barn som inte kommer att ha några bestående minnen av denna plats.

Livet går vidare. Jag har i alla fall målat om den gavel på villan som varit uppbruten p.g.a. en sönderfrusen vattenkran. Kul.

Jag blir så lycklig!

En rubrik i Aftonbladets webbupplaga olyckliggör sig över det faktum att kungahuset bjudit in flera diktaturer till Bröllopet. "Bra" säger jag eftersom den världssynen rimligtvis måste genomsyra den minst demokratiska inrättning vi har i Sverige. "Kaka söker maka" på något sätt. Jag är glad och tacksam för allt puckat som dyker upp från vårt hov. Vatten på MIN kvarn.

Den va la go

2TORSK10

Göteborgsk humor som svar på råttornas tjat förra året!

Final i Pridefestivalen

Så var det alltså dags för årets final i Pridefestivalen.

Många av de som brukar se eländet kan så här i förväg räkna upp minst hälften av startfältet. Och då räknar de upp artisterna som valts ut att framföra bidragen...

Men hur många kan ens räkna upp någon eller några av de tävlande??? Låtskrivarna alltså, för er som glömt vad hela tävlingen handlar om.

Det vill till...

...att alla som tycker att det är skojigt med pulkaåkning och annan vinterlek har haft extra, extra kul den här vintern! För snart ska vi alla betala priset. Den närmaste tiden kommer att bli rent eländig med snösmältning, översvämning, iskokor, natt- och morgonhalka, lera och smuts.

Minst kul för oss som lika gärna kunnat vara utan den vita leksaken redan från början.

Det är inte lätt att gilla vintern när det som i år varit svinkallt (med skyhöga elräkningar som följd), blixthalt på alla vägar (med många tragiska olyckor som följd), många lokaler som rasat ihop av snömängderna, svält-död för många djur som inte är anpassade för så hård vinter m.m.

Och de enda motargumenten är att det ju är så "fint", "ljust" och "skoj för barnen". Nä, knappast några direkt tunga argument till förmån för vintern. Eller?

Gissning

Hett tips inför eftermiddagen:

Lördagen den 13/2 2010, kl 17.15, gästbok i en av Nyköpings damfotbollslag:

"Härligt tränat idag tjejer!"

(Oddsen är låga, väldigt låga, då det skrivits av samma person efter varje träning de senaste 2 veckorna vid det här laget...)

-------------------------------------------------------------------

Annars då? Jo, lite IT-relaterade bekymmer. Det ena bekymret rör medelålders sätt att beskriva sin dator. Det vi vanliga kallar "skärm" beskrivs av dessa som "dator" och det vi vanliga kallar "dator" beskrivs som "hårddisken". Va???

Det andra bekymret kräver lite mer kunskap! Alla "människor" som gladeligen skaffar sig digitalkameror och sedan mailar 10-tals bilder hit och dit utan att överhuvudtaget tänka på filstorlekar och maillådornas kapacitet borde få sina kameror konfiskerade. Tveklöst!! Är man så pass presterande så att man kan ta ett foto är det inte mer än rimligt att man ska lära sig hyfs och hållning. Man måste inte ha högskolekompetens för att kunna lära sig elementära grunder i filstorlek, bildhantering m.m. Om ett foto ska distribueras digitalt och tittas på på en skärm (och som inte ska tryckas i A2-A3-storlek på tryckeri) räcker det med att bildfilen är på 100-300 kb. Inte 2-5 Mb. De som fotar med sina kompaktkameror skriver på sin höjd ut bilderna i 10x15 cm-storlek. LÄR ER MINSKA BILDSTORLEKEN INNAN NI MAILAR!!!

Tack.

Jag kommer ihåg...

...när böckerna hade små repor på omslagen då det var bokrea.

...när julskyltningen började första advent.

...när man åt semlor i februari.

...när Saab var innovativt och sålde tillräckligt med bilar.


Det var tider det!

Avrundning men ingen summering

I de sista skälvande timmarna av året och decenniet är det bäst att göra ett blogg-inlägg. Inte för att jag måste utan snarare för att jag kan.

Det har varit en ytterst trist silly season inom Nyköpings damfotboll så här långt denna vinter. Förra året slog det gnistor i gästböckerna hos bl.a. IFK Nyköping, Hargs BK och IK Tun. Vi kan så här långt konstatera att det fortsatt är mycket tungt för Hargs BK som fortsätter tappa spelare antingen till lokalkonkurrenter eller att tjejerna slutar. För IK Tun har det varit en mycket positiv period med många anslutande spelare. Deras trupp är nu på pappret så stor att det tycks bli hård konkurrens om platserna t.o.m. i U-laget.

IFK Nyköping, av sig själva utnämnda till "Stans Bästa Damlag" är ju Nyköpings-fotbollens lok för närvarande med A-lag i division 2 och ett U-lag i division 3. I dagarna har de klart med ett nyförvärv med förväntad hög klass, men de har också tappat en vass spelare till satsande IFK Norrköping. Det vill till att de lyckas knyta fler spelare till sig annars verkar framförallt deras division 3-säsong bli tung. IFK har dessutom placerats i "Stockholms-tvåan" vilket inte är den lättaste division 2-serien. Det fick IK Tun erfara säsongen 2008...

Nyköpings-fotbollen behöver ha ett lag högt upp i seriesystemet. Men det är för mig tveksamt om det är IFK Nyköping, IK Tun eller Nyköpings BIS som är svaret på den frågan. Jag har skrivit om det här tidigare på min blogg. Med rätt personer vid rodret (ledare och i styrelserummet) bör svaret vara "Nyköpings United"! Men hur i hela friden det ska gå till blir jag inte klok på. Det är mycket förenings-patriotism i dagsläget, och ganska känslomässigt spänt mellan vissa klubbar.

Tittar vi på damfotbollen i länet så är "United"-klubbarna kanske inte svaret på framgångsfrågan just nu. Telge United tog säsongen 2009 sitt första steg framåt, men verkar nu få ta ett steg tillbaka när man inte längre kan hålla kvar sitt U-lag (utan FF Södertälje återuppstår.) För Eskilstuna United, som säsongen 2008 var på vippen att ta sig upp till damallsvenskan, blev det istället degradering till division 2 där lokalkonkurrenten Triangelns IK gjort bra ifrån sig under 2009. Nu rycker man i varandras spelare och Eskilstuna-fotbollen riskerar att stagnera under en period. (Slagsta-tjejerna är dock mycket, mycket lovande och framgångsrika så kanske har Eskilstuna United en ljus framtid trots allt.)

Stigtomtas damlag, som ju hittills hållit sig i botten av division 5, har en fortsatt tuff resa framför sig. Det befintliga underlaget hade absolut inte klarat av ytterligare en säsong då allt för få tränade och spelade matcher. Föreningens äldsta flicklag, F91-94, slussas just nu in i en damverksamhet som få av dessa tjejer ville in i inför hösten 2009. Ett tungt arbete har lagts ner hittills på att övertyga tjejerna att Stigtomta IF:s damverksamhet är värd att satsa på. Tjejerna i F91-94 är visserligen många till antalet men inte tillräckligt många för att helt själva fylla en hel damtrupp. De har också mycket kvar att lära och kanske är flera av tjejerna ännu inte riktigt mogna att ta steget upp.

För Stigtomtas damer gäller det nu att först och främst få ihop spelargruppen till ett lag och därefter formulera realistiska mål för kommande säsong(er.) Men om inte alla inblandade inser att det krävs eget ansvar, vissa uppoffringar och stort engagemang så blir det bara "skit och pannkaka" av alltihopa. Det ska vara roligt med fotboll på den här nivån, men "roligt" kostar en del också. Lägger man inte ner åtminstone en del av sin själ i detta kan det knappast bli "roligt"...

För övrigt kan jag bara krasst konstatera att det är lönsamt att vara husmäklare. Deras provisioner vid försäljningar borde vara förhandlingsbara! De senaste dagarna har de lokala mäklarfirmorna haft råd att via helsides-annonser i lokalblaskan önska omvärlden Gott Nytt År. Vilka andra företag dundrar på med helsidesannonser om "ingenting" i tidningarna så här i lågkonjunkturen??

Vinter-elände

Nu har vintern slagit sina klor i ryggen på oss stackars nordbor igen. Jag förundras över att så många har en skev inställning till oss som är medvetna vinter-hatare.

1. Föds man i Skandinavien förväntas man inte bara acceptera vintern. Nä, man ska gilla den också! Vad jag vet finns inget i genetiken som ger stöd för detta!!

2. Redan i tidig skolålder förväntas man äga skidor och skridskor. Och man ska dessutom kunna åka obehindrat på dessa redskap. Per automatik! (Och förväntas dessutom ha råd med utrustningen.)

3. OK, som barn betraktar man snön som ett kul inslag i leken. Snön blir en leksak. Fine, men sist jag tittade mig i spegeln såg jag en person som lämnade barnstadiet för många, många år sedan. Jag leker inte heller med Brio-leksaker, Märklin-tågbanor eller dockor längre. Varför måste jag fortsätta att leka med snö och is långt upp i vuxen ålder?

Ja, det finns en hel radda med ytterligare argument om det skulle krävas. Men vad fan, budskapet går väl fram av ovanstående. Jag blir imponerad över alla snö-älskare som uppenbarligen inte har problem att lägga 20 000 kronor varje vinter på en vecka i fjällen, har vinterkläder för 1000-tals kronor, är utmärkta bilförare på svinhala vägar och ox-starka ryggar för att skotta undan den snö som faller. Kul för er! Ha så skoj i snön, ni som verkar ha tid för detta!

Framtidens hopp

Jag satt och tittade i den nytryckta gymnasiekatalogen vid köksbordet. Kom att tänka på att de allra flesta ungdomarna såg välartade och ordentliga ut. Jag kan inte alls använda formuleringen "det var bättre förr" efter en genomgång av alla klassfoton från Gripen och Tessin.

Visst finns det ett fåtal (killar) som uppvisade en viss störning (de hade AIK-halsdukar/T-shirts på sig) men de var i undantag. Dock finns det en kategori som definitivt inte ger sken av att vara framtida skattebetalare och samhällsstöttepelare när undertecknad ska börja plocka ut pensionspengar. Jo, rätt gissat! Esteterna.

Jag vet inte riktigt vad som gått snett, men de tycks ha ett extremt överdrivet behov av att få "uttrycka sig" och "sticka ut". De spretar iväg så mycket från alla andra klasser så att det blir riktigt underhållande. De ser sig själva som individualister, men drar uttrycksformerna så långt åt samma håll så hela klasserna ser i stort sett likadana ut.

Härmed är varningsflaggan hissad. Och inte har de en chans att vara med i Idol heller...

Väldigt mört fläskkött....

...har plötsligt blivit mindre attraktivt. I alla fall för mig. Tusan vet hur länge det legat där på golvet innan det upptäckts och styckats.

Snart är cirkeln sluten. Först skulle vi bli skogstokiga av att äta nötkött. Det var något om något elakt som satte sig på hjärnan. Sedan var det glasbitar i kycklingen. Nu kämpar svinproducenterna för att rentvå sitt rykte som goda uppfödare. Fisk ska vi ju inte heller äta för antingen är den full av gifter eller på väg att utrotas.

Människan kan ha börjat sin levnad här på jorden som asätare. Cirkeln är sluten...

Med anledning av det just nu pågående ovädret i Skåne är det dags att damma av ett gammalt foto som roterat runt på internet för några år sedan.

Svensk naturkatastrof...

Fiasko!

Vilket totalt, fullständigt fiasko! Den här säsongen har det inte varit lätt att vara sommarstugeägare. Inpiskad i en situation där jag och mina systrar till slut känt oss tvungna att sälja stugan till markägaren (eftersom vi inte ville processa om arrendet i Svea Hovrätt eller hamna i arrendenämnden om ytterligare några år trots att vi fick "rätt" tidigare i år i denna instans.)

Nästa smäll kom idag. Båten skulle äntligen upp ur vattnet. Visst, väldigt sent på säsongen, men det är tack vare ovan nämnda tvist som gjort att det ev. varit aktuellt att åka ut till stugan även om hösten definitivt tagit överhanden. Jag planerade upptagningen, bokade tillräckligt många som skulle hjälpa till att vända på båten när den väl var uppe på torra land, kollade med båtklubbens hamnfogde så att han kunde låsa upp båthuset där klubbens båtvagn ska finnas m.m.

I tät dimma tog vi oss ner till Nävekvarn kl 11.00. En bra tid. Inte för tidigt och inte heller för sent, utan mitt på söndagen. Båten östes (det har ju regnat den senaste veckan) och allt var förberett för upptagning. När ytterligare 1 timme och 20 minuter hade gått fanns fortfarande inte klubbens båtkärra i hamnområdet! Vi fick alla åka tillbaka hem med oförrättat ärende och binda upp oss nästkommande helg istället. Tack!

Tack du inavlade ärkenöt som lång-lånat båtkärran. Tack för den hänsyn du visat dina klubbkamrater. Tack. Jag hoppas att fikarasten och även lunchen hemma i köket smakade bra nu när du uppenbarligen tyckte att det inte var någon brådska att lämna tillbaka båtkärran direkt när den använts. Tack du.

Höstpromenad i väst

Har varit resenär i helgen. Tog med mig familjen i Dodgen och drog västerut där vi besökte syster Maria med make (Per.) Vi ska inte heller glömma deras två inneboende, Tanya och Taz. De sistnämnda är ett par mycket fina exemplar av människans bästa vän, med andra ord så är de hundar.

När man besöker Maria & Per får man sig en rejäl promenad om man vill hämta posten. Så kan det vara ute på landet. Och som bilden här visar (där Lovisa och Alva syns) så var vädret riktigt härligt TROTS att vi var på västkusten. Solsken och vindstilla. Det har liksom blivit en grej att vi från östra delen av Sverige upprepat gör oss lustiga över västra Sveriges ständiga sneda regn. (Det kan de gott ta eftersom de har det så fint där borta...)

Jag noterar att den nyligen avslutade resan gav några stora och ack så försmädliga förluster i kortspel. Jag kom tvärsist i vad vi än valde för gren inom denna ädla konst. Till nästa gång tas det nog med en fixad kortlek, för i krig, kärlek och kortspel är allt tillåtet! Eller?

Nu laddar jag personligen för den kommande fotbollssäsongen. Den har sin start för Stigtomtas damlag i övermorgon då truppen för första gången står framför sin nya ledargrupp. Två lags ledargrupper har slagits ihop vilket också gäller spelarna. Stigtomtas Flickor 91-94 har avslutat sin karriär som just flickspelare och blir nu plötsligt damspelare. Och huvuddelen av tjejerna från den befintliga damtruppen finns kvar så det är ett stort gäng som är redo nu när vinterträningen börjar.

Hur det nu än går med damlaget så hoppas jag innerligt att det blir en rolig resa för alla deltagare. Fostra elitspelare hör inte till prioriteringarna för en förening som Stigtomta IF där breddverksamheten är A och O. Och för mig är det viktigaste att alla gör så gott de kan (men också att de verkligen försöker) och gör något de mår bra av och får ut något positivt från. Det kan naturligtvis hjälpa med lite sportslig framgång på vägen, men det resultatmässiga får inte vara det enda allenarådande målet med verksamheten.

Det gör ont...

...rejält ont.

Att behöva se 2 av Sveriges absolut fulaste ansikten fira SM-guld. Men grattis alla andra då. Bojan och Nisse kanske slutar nu när de kommit så långt de någonsin kan komma.

Höst

Lördagen den 24 oktober. Höst. Mycket mer höst än på bilden här ovan. Fotot är taget för någon vecka sedan när björklöven gått över till gult men ännu inte bestämt sig för att släppa sitt krampaktiga grepp om grenarna de sitter fast vid.

Dagen har bjudit på gråmulet väder då regnet har hängt i luften men inte fallit. Så mulet och trist så att inomhuslamporna varit tända hela dagen. Ett riktigt stugsittarväder!

Kanske jag skulle ha tagit kameran med mig ut för att fotografera mitt i allt eländigt höstrusk. Det finns ju en charm med det också, men det är knappast något man vill se på och minnas tillbaka till...

Dagen har istället fyllts med små fjuttsaker som egentligen inte fört någonting framåt. Lite plock med utemöblerna, en finputsning på morgondagens Powerpointpresentation (till fotbollstjejernas avslutningsaktivitet) och så har jag hängt på mitt nystartade Facebook-konto. Ganska trist. Bläddrade i dagens tidning och insåg att alla, överallt hade det ungefär lika trist. Men man ska väl ha det tråkigt ibland för att kunna uppskatta de få lyckliga ögonblicken...

Här ses en nytagen bild på min dotter Lovisa hemma i köket. Hon har inga betänkligheter när det gäller att ställa upp som "modell" framför kameran. Nädå, men det är inte heller möjligt att få henne att uppträda normalt... Ser hon kameran så måste hon apa sig!

Nåväl, jag tog några bilder så fort mitt nybeställda objektiv hämtats på Postens utlämningsställe (läs "Ica".) Det är ett billigt, plastigt elände som Canon sålt massor av. Inte så konstigt att de säljer många av den typen, för priset till trots så blir bilderna skarpa och mycket bra. (Synd att jag inte kan åstadkomma ett lika gott resultat som objektivet lovar.) Ett 50/1,8-objektiv som, om det suttit på en fullformatskamera varit ett normal-objektiv , men som på min crop-kamera motsvarar en brännvidd på 80 mm. Bra till kommande porträtt-bilder!

I paketet låg även Canons 430-blixt. Frågan är om den är värd sitt pris. Jag har betalat 3000 kronor för något jag inte riktigt vet när, var och hur jag ska använda! Jag har ännu inte testat blixten eftersom de uppladdningsbara batterierna inte är färdigladdade än. (Bilden på Lovisa är tagen med kamerans inbyggda blixt som duger upp till 4-5 meters avstånd.)

Ja, till helgen är det åtminstone en fotbollsmatch. Jag hoppas det blir bra väder så jag kan ta några fler foton på tjejerna i laget. Det är den näst sista matchen de spelar tillsammans som flicklag, så all dokumentering känns angelägen. Och inom den närmaste veckan tar utomhus-säsongen slut och därefter blir det inte några fotbollsbilder tagna förrän till våren (med undantag för några misslyckade försök inomhus under vintersäsongen.)

Men hur som helst ska Cyberphoto i Umeå har beröm för bra priser, snabb leverans och den lilla överraskningen i paketet! Tack för nu.

Åhnä!

Huvuddelen av alla 15-åringar är inte mogna att släppas ut i trafiken med mopeder. Jag har tyvärr sett allt för många incidenter för att tycka mig ha belägg för detta påstående. Det gäller inte bara grabbarna utan även tjejerna.

De kanske har lärt sig trafik-vett genom att titta på en genomsnittlig cyklist i innerstäderna? De är också väldigt duktiga på trafikregler och vett. Inte.

Borttappat

Svensk damfotbolls framtid.

Jaha, nu är det kört för lång tid framåt för svensk damfotboll. Så mycket skit damlaget kommer att få (rättmätigt) efter fiaskot i dam-EM, men även kubikmeter med vatten på damfotbollsmotståndarnas kvarnar.

Jag är så trött på alla som jämför dam- och herrfotboll. Och så himla less på alla som rackar ner på tjejfotbollen i alla lägen. Nu kommer dessa herrar (ja, det är uteslutande gubbar/killar som gnyr) att få utrymme i media och i sociala sammanhang att kapa ALL tjejfotboll (svensk eller utländsk) längs med fotknölarna.

Media har bevakat dam-EM i Finland tämligen uselt, men de närmaste åren kommer man nog inte att hitta ett enda damfotbollsresultat annat än genom att googla efter matcherna...

Låt småtjejer upp till mogna äldre kvinnor hålla på med fotboll just av den anledningen att de tycker att det är det roligaste som finns. Låt herrarna hålla på med sin fotboll just för att de tycker att det är det roligaste som finns. Ta inte bort glädjen för alla unga som får chansen att hålla på med något som ger kamratskap, motion och nyttiga erfarenheter.

När toppen (eliten) misslyckas har tyvärr tendensen alltid varit att bredden drabbas genom att färre unga är sugna att prova på just den idrotten.

Och byt nu genast ut landslagsledningen! (Förslagsvis börjar vi med damlandslaget, men eftersom herrarna inte kommer att klara sitt kval lär det inte dröja innan skiftet sker där heller...)