Nävsjön

2,5 kg och 58 cm ren glädje. En härlig höstdag med solsken och ganska varmt. Lämnade alla måsten och drog iväg några timmar för att fiska.

Medgångs-supporterns privilegium

Det kan tyckas som att vi medgångssupportrar enbart plockar russinen ur kakan och ploppar upp när våra lag gör bra ifrån sig. Nu vill jag påstå att det inte alltid är så enkelt att tillhöra denna skara människor. Det är inte en gång jag tvingats försvara och förklara mitt ställningstagande när det gäller lag som ligger mig nära om hjärtat utan detta är en regelbunden syssla som ska skötas med största respekt och ödmjukhet!
Det är inte så lätt att som Nyköpings-bo/Sörmlänning hitta lokala lag i Sverige-eliten att ta till sitt hjärta. Därför har jag sedan ungdomen gjort mina val, och de är inte alltid i min geografiska närhet. Följande fakta finns i målet:
IFK Göteborg har nu i 25 år lockat mitt intresse. Allt sedan början av 80-talet och framgångarna i Europa-cuperna har det laget fått mitt förtroende. Inte alltid lätt under allt för många motgångsår, men ändock fullt välförtjänt.
På den tiden då jag i ungdomligt oförstånd fortfarande tyckte att ishockey var även för tänkande människor så fann mitt hjärta ishockeylaget framför alla andra; Björklöven. Jo, och det ska väl sägas att jag fortfarande är dem trogen, och här kan man verkligen tala om att det är långt mellan framgångarna...
Det tydligaste exemplet på att jag är en medgångs-supporter måste vara mitt damfotbolls-intresse där Umeå IK fått förtroendet sedan flera år. Inte svårt att vara anhängare till dem. Ett enstaka års missad SM-titel, men det är ju lätt att ta. Spelare från flera länder som alla tillhör världseliten. En organisation som sitter som en smäck. (Återigen innebär det enorma avstånd för att åka och titta på hemmamatcherna...)
Slutligen började jag tidigt att hålla på Arsenal i den engelska ligafotbollen. Kanske kan tyckas som ett lätt-älskat lag med rolig fotboll och intressanta spelare, men det är i så fall nutid vi snackar om. Annat var det under 80-talet. Då fick man stå på sig om man ville göra det tydligt att man faktiskt höll på "boring" Arsenal. Lirarna hette typ Tony Adams. Ja, ni fattar säkert.

Jämmer och elände

Sällan varar glädjen någon längre stund. Igår euforisk i överraskningen att IFK fortfarande är med i guldstriden, idag total misär eftersom näst äldsta dotterns älskade kanin låg platt på burgolvet och var alldeles uppenbart död. Varför, undrar vi, medan Ida, stackarn, ännu inte lämnat stadiet med gråt. Även jag som inte är helt överförtjust i gnagare (!!!) kunde tycka att det var en ovanligt fin och trivsam liten varelse.
Det är bara att inse att man inte kan rå över allt här i världen. Tja, kanske man inte kan rå över någonting. Tror man att man har någon påverkan kan man ge sid den på att det blott är en illusion... Vi låter vår dotter sörja färdigt och ser vad det kan bli härnäst i husdjurs-väg. Jag föreslog en ko inför mina två minsta döttrar, men då sa 4-åringen att vi ju inte kan ha en ko! Det är ju bara bönder som kan ha kor! Hon är klok den lilla damen.

En likadan match till och jag stupar...

AIK hade i princip allt i kvällens möte mot IFK. Spelet, rörligheten, bollbehandlingen osv. Det enda de saknade var en målgörare. IFK hade hjärtat och Bengt Andersson. Det räcker tydligen långt! Och så glad jag är för det. Men jag ber att få slippa denna nervpärs en gång till nu på söndag!
AIK har en sak till i sin första-uppställning; Svensk fotbolls två minst bildsköna fotbollsspelare. Den som gissar rätt vinner ett glatt tillrop och två taktfasta applåder...

Problem på jobbet

Så här kan det se ut när man kört fast i ett problem på jobbet.